Vin och alternativ för klarningsmedel

Vin (eller öl!) som jäser blir grumligt och kan få ”slöjor”. Detta beror på att under själva jäsningen bildas proteiner. Det finns olika sätt att åtgärda det här problemet som, till exempel, att använda sig av mjölkproteinämnen, äggprotein, isinglass (torkade simblåsor från fiskar) eller kitin. När man använder dessa produkter blir effekten att jäsningsproteinet klumpar ihop sig och sjunker till botten av kärlet där det förvaras. Sedan är det enkelt att avlägsna klumparna.

Men som vegan vill man naturligtvis undvika ämnen från djurriket, vilket gäller samtliga av ovan nämnda exempel. I det här fallet är det vanligaste sättet att filtrera vin genom ett finmaskigt filter. Märkning av sådant vin har tyvärr ingen central eller internationell certifiering. Ett antal organisationer finns dock, men dessa har lite olika regler och definitioner vad som gäller för att producenternas produkter ska få kallas för veganvin.

Systembolaget

På systembolagets sajt går det att söka på ordet ”vegan” och få fram alla drycker som producenten (OBS!) anser vara veganvänligt. I detta sökord ingår också drycker (likörer, öl) som som är fria från animaliska produkter vilket exempelvis omfattar mjölk, laktos, grädde eller klarningsmedel. För att bli sökbara här behövs någon av följande:

  • Certifiering av tredje part.
  • Ett omnämnande att produkten är vegansk.
  • En egen certifiering

Det kan alltså vara en bra idé att kontrollera lite noggrannare vilken typ av certifiering som avses på produkten man funderar på att köpa.

Olika märkningar

De två märkningar som är mest vanliga hos Systembolaget är Vegan Society, där det finns två loggor (se nedan):

vin

och European Vegetarian Union (V-Label):

vin

När det gäller producenternas egna märkningar så kommer de inte att finnas på hyllkantsetiketterna. Den informationen går i stället att hitta via antingen en fritextsökning eller att man själva märkt produkten med någon typ av ”vegan friendly”-märkning (exempel nedan):

Välj rätt dryck till den vegetariska maten

Generellt när man ska kombinera mat och dryck är grundregeln att ta ett helhetsgrepp om rätten. Det man behöver fundera på är om rätten är lätt eller kraftig, vilken den dominerande smaken är samt hur kryddningen ser ut. Om det man serverar är lätt bör drycken vara lätt och frisk. Om man däremot serverar en kraftfull och smakrik rätt bör drycken vara likadan. Det är, helt enkelt, en balans som eftersträvas i valet av exempelvis vin.

Vin till vegetarisk mat

Helt vegetariska rätter som innehåller ris och pasta passar ofta bra till vin. I det här fallet är främst vitt vin och rosévin att rekommendera. Varför inte rött kanske vän av ordning kan undra? Jo, problemet är att röda viner kan bli för kraftiga i det här sammanhanget. Då var det ju återigen det här med balans. Om man nödvändigtvis ändå vill servera rött vin, kan man använda sig av olika så kallade “smakbryggor”. Det innefattar till exempel nötter, smör/olivolja, ost och grädde.

Öl till vegetarisk mat

Många av de klassiska vegetariska rätterna har sitt ursprung i Asien. Eftersom dessa rätter ofta har hetta av varierande grad i sig passar ljust lageröl med låg beska bra. Till indiska rätter kan en IPA med fruktsyra (lite sötma) fungera utmärkt. En annan variant är veteöl som har en frisk, lite kryddig smak med låg beska. Det här passar också som hand i handske med många vegetariska rätter.

Cider till vegetarisk mat

Denna dryck fungerar mycket bra tillsammans med crépes och galettes (franska boveteplättar). Den fetma som finns i smeten balanseras av den kolsyra som cidern innehåller. Fyllningen kan innehålla till exempel svamp som går bra med äppelcider. En matig svamp- eller grönsakspaj kan även den gifta sig bra med cider på äpple. Galettes är dessutom gjorda på bovetemjöl och således glutenfria.

Till sist: En bra tumregel är att utgå från den dryck som serveras där maten har sitt ursprung. Det är något som fungerar bra i de allra flesta fall.

(Källa: Systembolaget.se)